Några tips till läsaren och berättaren

Texterna i detta urval vänder sig i första hand - men inte endast!- till yngre lyssnare, det vill säga till barn i hemmen, på dagis, lekis, fritis och givetvis i skolan. Därför inleds boken med ett antal Korta Barnsagor. Bockarna Bruse har säkert de flesta hört eller läst. Just därför är den bra som inledning. Den är välbekant och trygg att lyssna till - och de flesta vuxna kan berätta den. De närmaste följande, Sötgröten, Skrinet och Korven, är om möjligt ännu enklare och därför tacksamma och lämpliga att berätta/visa.

De följande avdelningarna inleds med korta, i regel välkända texter, fabler, folksagor, bibliska berättelser och liknande. Efterhand kommer också en del längre texter, De tolv månaderna, Fiskaren och hans fru, Harund al Raschid och andra. Även dessa är valda för att de har en regelbunden struktur och alllstå är lätta att berätta - även för ovana berättare.

Berätta är nyckelordet för text-urvalet. Alla som arbetar tillsammans med barn, särskilt med yngre barn, bör kunna berätta levande och åskådligt och inte mångordigt. Därför är de flesta sagorna korta och dramatiska. Många lämpar sig också för improviserade dramatsiseringar. Andra texter kan man arbeta aktivt med på andra sätt. Jag tänker på t ex gåtorna och rimlekarna, som också finns i första avdelningen. Alla texter/sagor som finns i urvalet lämpar sig för högläsning. De länger sagorna (särskilt de av HC Andersen, Verner von Heidenstam och Selma Lagerlöf) bör högläsas i första hand. Berättar man sådana sagor fritt, missar man språkliga nyanser och en del poänger. Desa texter vänder sig inte heller till de allra yngsta lyssnarna, utan snarare till deras äldre syskon och, sannerligen, till vuxna.

Du, som inte är någon särskilt van sagoberättare, men som gärna vill bli det, börja med de lättaste texterna och berätta först för de yngsta barnen. Antagligen kan du redan Bockarna Bruse. Det är en bra utgångspunkt. Du vet hur man ändrar rösten för att markera hur de olika bockarna talar. Man knakar i bordet på olika sätt för att markera hur det låter när bockarna trippar, trampar och klampar fram på bron. Och man säger PLUMS när den stora bocken Bruser stångar ner trollet i vattnet.

Har du hört (eller läst) de ovannämnda Sötgröten, Korven eller Skrinet ? Om inte, bläddra fram dem och läs igenom dem. Du märker att det är mycket korta och mycket enkla sagor. De skall inte läsas för barn, de skall berättas! Och de behöver inte berättas ordagrant som det står i boken. Du har full frihet att lägga till eller dra ifrån. Beskriv skrinter målande. Vilken färg ? Hur stort ? Vilket material ? Var det rostigt ? Hur rann gröten ut ? Över spisen och diskbänken och köket och...

När du känner att du behärskar de första enkla sagorna - "enkla" betyder förreseten inte att de är obetydliga, bagatellartade; tvärtom, de är alla i sitt slag, sin genre, förstklassig litteratur - så kan du gå vidare med lite längre sagor. Pröva några som inte finns med i det här urvalet men som du nog känner till i grova drag. Jag tänker på de välkända sagorna Askungen, Rödluvan, Hans och Greta, Snövit och de sju dvärgarna, Törnrosa, Mästerkatten i stövlar m fl. De är inte alltid så korta, men de har en fast struktur som gör dem tacksamma och lätta att berätta. Pröva! Sedan kan du gå vidare lite längre ner under olika huvudrubriker i bokens innehållsförteckning. Ett intressant område är t ex Aisopos fabler. Enligt gammal tradiotion var Aisopos en puckelryggig slav och levde på den Grekiska ön Samos 500 år före Kristus. Hans fabler, Hunden och benet, Korpen och räven, och flera till, är kända i snart sagt hela världen och innehåller allmänmänsklig livsvisdom berättad på ett så enkelt sätt att de är fullt tillgängliga för barn.

Du känner nog till vad som är typiskt för sagor: klar tydlig disposition efter regelbundna mönster. Tre söner ger sig ut i världen. Den yngste och obetydligaste lyckas och får efter sju sorger och åtta bedrövelser prinsessan och halva kungariket. Tretal och sjutal förekommer ofta, liksom vissa standarduttryck; Det var en gång, Och så levde de lyckliga.... Tid och rum är opreciserat; För länge sedan i ett land. Människrona är antingen goda eller onda, fula eller vackra, rika eller fattiga. Och på slutet segrar det goda.

Lycka till med berättandet!

Malmö, Anders Gren

Askerö förlag, http://www.askero.se/

Sagoberättaren -  Kända sagorOm AskeröBeställJag tyckerMina sagotips