För länge sedan, när Brahmadatta regerade i Benares, återföddes Boddhisatta som trädande i en lund av jambu-(rosenäpple-träd. På en gren av ett jambuträd satt en dag en kråka och åt av frukterna. Då kom en sjakal, tittade uppåt, fick se kråkan och tänkte: Om jag nu skulle ge mig till att berömma kråkans obefintliga förtjänster och på det sättet få några jambufrukter att äta!" - Såsom smicker yttrade han då denna vers:
Vem är som sitter där på gren,
lik ung påfågel stark och käck,
och sjunger dropplikt rent och ljuvt,
den yppersta av sångarsläkt?
Då svarade kråkan och prisade honom tillbaka med andra versen:
Av god familj han väl förstår
välborna prisa som sig bör.
En tigerunge syns du lik:
var god och ät, jag ger dig, vän!
Med dessa ord skakade hon grenen och fick därmed några frukter att falla. Men gudomligheten (dryaden), som bodde i detta jambuträd, såg dem båda när de efter det ömsesidiga lovprisandet av sina obefintliga förtjänster tillsammans åt jambufrukter och yttrade då den tredje versen:
För länge åsynen jag tålt
av dessa lögnhopsmöröjare:
den åtel äter prisas här,
den avfall tär får pris igen.
Efter uttalande av denna vers visade trädanden sig i en skräckinjagande gestalt och jagade dem därifrån.
Indisk fabel (upptecknad av Elin Lagerkvist)
Askerö förlag, http://www.askero.se/
Kända sagor – Om Askerö – Beställ en sagobok – Jag tycker – Mina sagotips